1. Hur ska hemvården utvecklas under nästa regeringsperiod?

Hur kontrollerar ni att lagen efterföljs?

Vad har Åland gjort hittills i frågan?

A. Som jag säkert sade i intervjun; jag pratar ofta om vikten av proaktivt arbete, inom alla vård-områden. Vi behöver också en mera aktiv och proaktiv tillsyn av socialvården, inte bara reaktiv. Det är ÅMHM som tillsynar socialvården men klientombudsmannen får också kännedom om var och om det brister, men LR har det högsta ansvaret. Det ansvaret behöver tas på allvar och en regelbunden dialog behövs. ännedomen om lagen behöver öka och kompetensen höjas, och flera sociala investeringar införas. Jag skulle gärna se på möjligheterna till att testa sociala utfallskontrakt. Nya metoder för att främja välfärd kan med fördel utvecklas tillsammans med högskolan och gymnasiet, flera sociala interventioner såväl som innovationer behöver tas ibruk och åtgärder mot ensamhet behöver prioriteras. Kännedomen om äldreomsorgslagen är också alltför låg, liksom den anmälningsplikt som bl.a anställda har. För mig är både äldrelagen och socialvårdslagen bekant, då vi tog dem förra mandatperioden satt jag (också) i social- och miljöutskottet.

De lägre klientavgifterna som också är på kommande, för att främja tidiga insatser för äldre hoppas jag att ökar användningen av hemvården. Och då behövs personal. Men en klientavgiftslag är lättare att kontrollera att den följs.

B Det offentliga Åland har kanske inte gjort så mycket hittills i frågan. Vi avvaktar rikslagstiftning och sedan hoppas jag att vi direkt kan anta en egen lag eller blankettlag. Jag hörde igår på nyheterna att Finland hoppas kunna ta sin lag 2025. Men Åland behöver vara i startgroparna då!

Funktionsrätt Åland (tidigare Handicampen) jobbar bra med att upplysa om funktionsnedsattas rättigheter och gör nu också ett projekt med kommunerna. Det är tyvärr så att vi politiker inte ser och inser allt som är ett hinder för endel, vi behöver en plan som prioriterar och åtgärdar hinder, så att vi systematiskt kan avlägsna de hinder som är störst.

Osynliga funtktionshinder behöver prioriteras lika mycket som synliga.

2.  Hur kommer ditt parti att garantera och verkställa lönejämställdhet?

Lönejämställdhet ska prioriteras, och jag är nu inte helt uppdaterad hur arbetsvärderingsprojektet framskrider och hur långt det är kvar, men ett löneutvecklingsprogram behöver finnas och följas. Jag ser gärna att arbetsgivaren inför lönesamtal och en lönesystemsreform kanske kan minska skillnaderna mellan landskapets myndigheter så att personal behandlas lika.    

För att förhindra graviditetsdiskriminering behöver chefer informeras om vad jämställdhetslagen säger om det. Sedan behövs styrdokument hur den praktiska hanteringen ska göras. Jag ser gärna någonslags central budgeteringspost där pengar tas då någon är föräldraledig, så att det inte drabbar små enheter oskäligt. För blivande föräldrar kan det vara bra om det informeras om detta på mödravården, kanske? Att sedan pappor inte har lön under sin ledighet, lika länge som mammor, det är också en fråga som borde få en rättvis lösning. Jag skulle gärna se att man hade jämställdhetsombud på enheterna, ungefär som förtroendemän eller arbetarskyddsombud. De kunde informera om gravidas rättigheter (omplacering, specialmödravårdspenning etc).

Utbildning och ansvar ska löna sig, och lika lön ska ges för likvärdigt arbete. Lönen är inte allt, men givetvis viktig. Samarbetsavtalet borde utvärderas, jag tror absolut det finns utrymme för förbättring. Vi behöver skapa en arbetsmiljö där medarbetare känner sig sedda, hörda och värdefulla. Det ska vara trevligt att gå till jobbet och känna sig behövd men det ska även vara tillåtet att lyfta obekväma frågor. När framtiden är här så hoppas jag vi har ställt om vården till mera och flera proaktiva insatser för att minska vårdkonsumtionen. Missförstå mig inte, den som behöver vård ska få det. Att kunna avancera i sitt yrke och att detta isåfall syns i lönekuvertet är viktigt, nu är lönesystemet så stelbent, vi behöver separera det individuella tillägget från grundlönen. Och synka erfarenhetstilläggen. Att jobba i treskiftesarbete ÄR tungt, kanske deras vecko-arbetstid borde vara kortare?

Att outbildade används som vikarier i vården är nödvändigt just nu, men vi behöver en plan för hur vi kommer bort ifrån det eller att det bara används tillfälligt. Vårdens kvalitet är direkt sammankopplad med personalens utbildningsnivå, och vilken vård vill vi ha…? Sedan kan det finnas arbetsuppgifter som inte behöver vårdutbildning på en avdelning eller enhet.

3. Är du intresserad av att få mer information om hur det fungerar inom vård- och omsorgssektorn från dem som arbetar där? I vilket forum?

Vet inte riktigt. Följer er på SoMe och det är intressant. I allt arbete är det viktigt att höra dem som saken/ärendet berör, där kan politiken bli bättre. Här behöver de kommunalt anställda inom vården i kommunerna också få sin förhandlingsrätt. Jag har lämnat in en motion om att följa samarbetslagen i Mariehamns Stad, det är ett steg mot och ett forum för ökat samarbete. Här skulle jag gärna höra era förslag för problemet med att politiker inte har kännedom om de verkliga förhållandena.

4.  På vilket sätt anser du att jämställdheten idag är tillräcklig och hur är du beredd att göra någonting för att öka jämställdheten beträffande löner och inflytande på de åländska arbetsplatserna?

Jag anser inte att jämställdheten är tillräcklig. Vi är inte där ännu. Flera politiker som har utbildning/erfarenhet från vården behövs. Lönekartläggningar och jämställdhetsplaner med konkreta insatser för jämställdhetsarbete. Får vi flera kvinnliga politiker så tror jag också att vård och omsorgsfrågor prioriteras högre. Vi lever nu i en värld som är skapas av män- för män. Det här behöver vi ändra på.

Många sektorer behöver bestämmelser om personaldimensionering, speciellt inom äldreomsorgen behöver bestämmelser om bemanning, vilket jag lyft både i lagtinget och äldrenämnden. Inom barnomsorgen finns det, men där kan jag tänka mig att det skulle vara bra om det finns mera ”luft” i systemet, och där jobbade jag för att Mariehamn skulle införa 80% dagisplats. Kanske det kunde vara bra om barn med speciella behov tog upp två platser inom barnomsorgen? För fritidshem finns ingen tydlig begränsning för hur många barn/personal det ska vara i en grupp, men jag tror det behövs.

I lagtinget föreslog jag att nya barnomsorgslagen behöver en barnkonsekvensanalys. Vi behöver ge personalen förutsättningar att göra ett bra jobb, inom äldreomsorgen behövs kvalitetsbestämmelser i lag.

5. Vad har du gjort eller planerar du att göra för att förbättra barnomsorgen och/eller äldreomsorgen?

Visst har jag gjort en hel del, men nu när jag tänker efter så har jag nog inte kommit så långt… Jag har lyft behovet av personaldimensionering, kvalitetsundersökningar, demensskötare inom äldreomsorgen, utreda äldreomsorgens organisering i framtiden, masterutbildning inom social- och hälsovård, och säkert mera har jag lyft i olika förslag och motioner. Vad jag ser att behövs i framtiden är lagstiftning om kvalitetskrav, ökad tillsyn. Som alltid utgår förbättringsarbete från dem som berörs, klienter eller barn och tillsammans med personalen.