Tehys fackavdelning på Åland vill se ett krafttag från alla avtalsparter  att ro arbetsvärderingsprocessen i hamn.

Det har gått över två år sedan strejken, där grunden för nu pågående arbetsvärdering lades. Processen hade framskridit så långt i april 2016 att arbetsgruppen bestämde sig för att fortsätta och avstå från sanktionsmodellen som bestämdes i förlikningsavtalet. Men då sattes tyvärr ingen ny deadline, eftersom det ansågs att värderingen hinner bli färdig före årsskiftet.

I väntan på värderingen står lönepotterna som överenskoms både för vårdpersonalen och de övriga landskapsanställda odelade. Många tjänstemän har hunnit gå i pension eller söka sig vidare under tiden.

Vi önskar en försäkran från Ålands landskapsregering att arbetsvärderingen fortfarande anses viktig och att landskapsregeringen säkerställer till arbetsgivarsidan  tillräckliga resurser för att arbetet framskrider kontinuerligt och utan dröjsmål.

Vi vill också påminna om att lagen om jämställdhet, jämställdhetsplanerna och landskapets kommande löneutvecklingsprogram förutsätter en lönekartläggning. Lika lön för likvärdigt arbete har blivit en vedertagen politiskt slogan. Men att komma till skott konkret på golvnivån är ännu en bit bort. Vi förväntar oss att givna löften hålls.

Framtidens vård – av vem?

Att ha en personalpolitik som motiverar och stimulerar till en karriärsutveckling är aktuell också med de utmaningar som nu lyfts upp med framtidens vård. Med kronisk läkarbrist är det naturligt att  sjukskötare med en längre erfarenhet inom vården  och genom en behövlig vidareutbildning kan samt kommer att delegeras  nya mera krävande arbetsuppgifter i framtiden.

Det utökade ansvaret och de ökade arbetsuppgifterna ska kombineras med en tillräcklig personalstyrka och löneutveckling. Trots att vårdyrket sedan flere årtionden har haft en egen akademisk disciplin, omvårdnad och vårdpersonalen har blivit anställd att vårda patienter, upplever våra medlemmar alltför ofta att de i sitt arbete betraktas  som mammor som vid sidan av sitt vårdarbete, förväntas lära sig och fixa en massa annat som ingen annan gör. Detta är varken bra personal- eller jämställdhetspolicy.

Litet besvikna fick vi konstatera att de som är sakkunniga i vården verkar i stort sett ha förbisetts när upplägget för vårens vårdseminarier har bestämts. Helikopterperspektiv kan öppna upp nya vinklar, men man tycks ha fastnat alltför mycket vid organisationer och läkarrekrytering i detta fall.

Det gedigna ledarskapet samt den obligatoriska ledarskapsutbildningen för vårdledare förbigicks utan större notice.

För att nämna en hotbild från vår verklighet, c. 80% av dagens vårdstuderande på Åland som våra tutorer möter vid studerandeträffar tänker flytta till Sverige, lockade av bättre löner, inskolningsmöjligheter och vidareutbildningförmåner.

Mariehamn, 21.2.2017

Styrelsen för Tehys fackavdelning på Åland

Kontoret är bemannat veckan 8 som vanligt på måndag och tisdag. På onsdag jobbar jag hemifrån och är ledig på torsdag. /Mvh Erkki

Diskussionen om att omvandla semesterpenning till ledig tid har igen flammat upp. Omvandlingen 2017 för ÅHS:s del regleras i ett nytt skilt kollektivavtal som undertecknades i samband med konkurrenskraftsavtalet. Tehys fackavdelning är inte part i detta avtal. Det gäller endast FOA-Å:s, TCÅ:s och ÅTFC:s medlemmar (och icke-fackanslutna landskapsanställda).

Fullmäktige i rikets Tehy har nämligen tidigare bestämt att medlemmar inte ska omvandla semesterpenning till ledighet. Frågan var mycket på tapeten redan för ett år sedan, våren 2016. Då fick vi uttryckligen besked från Tehy r.f. att fullmäktiges beslut är bindande.

Som en lokalavdelning till Tehy kan vi inte avvika från beslutet, läget är annat för tidigare nämnda åländska tjänstemannaorganisationerna. Vår finansiering är helt beroende på centralorganisationen. Men, vi finns ju till för att bevaka våra åländska medlemmars intressen, så en signal till rikets Tehy har skickats om ifall ett nytt fullmäktigebeslut med ökad valfrihet kunde tas.

På Tehy rf:s hemsida argumenterar förhandlingschefen Riikka Rapinoja att semesterpenningen ska det inte förhandlas om så här.

Utgångsläget är att man jobbar i en låglönebransch som dock -åtminstone för offentligt anställda- bjuder hyfsade ledigheter redan i sig. Det är främmande för en fackförening att med flit gå med på sänkt lön, hela vår verksamhet strävar ju åt det motsatta hållet. Och att ta hela semesterpenningen som extra ledighet sänker årslönen upp till sex procent.

Semesterpenning ser ut som ett extra lönetillägg, som det kanske var nån gång på 70-talet när begreppet introducerades, men den ska nog i dagens värld ses som en del av normala årslönen. Den kan bra jämföras med Ålandstillägget som redan är en fast del av lönen inom kommunala sektorn. Alla fackföreningar som förhandlar med landskapsregeringen har som ett gemensamt mål att åstadkomma detta också i LR:s kollektivavtal.

I riket har Tehys lokalföreningar rätt omfattande befogenheter att förhandla med sina kommunala arbetsgivare. Kollektivavtalet fastställer ändå grunden för löner och löneförhöjningar: man kan lokalt förhandla om förbättringar, men inte om att sänka löner. Inga omvandlingar där heller således.

Jag själv har jobbat tidigare i tidningsbranschen där finska Journalistförbundet och branschens kollektivavtal har sedan länge haft en liberal inställning i frågan. Jag har också upplevt beslutets nackdelar: när en arbetsgivare hamnar i ekonomiska trångmål, tas semesterpenningen först upp på bordet. Antingen ledig tid eller sen avstår ni delvis eller helt utan kompensation (jo, i detta kollektivavtal är det också möjligt).

Och när åren går, börjar arbetsgivaren ”lita på att personalen ställer upp”. Ju mindre arbetsgivare och ju färre anställda, desto svårare blir det att säga emot.

Risken är stor att också ÅHS eller kommunerna som ständigt dras med sparkrav börjar budgetera efter lägre lönekostnader och möjligheten till omvandling blir ett praxis. Omvandlingen ger också en signal att lönen är sist och slutligen inte så viktig/verksamheten kräver kanske inte allas närvaro. Kan man rulla verksamheten med mindre personal en del av året går det kanske permanent?

Våra medlemmar jobbar också på verksamheter som håller stängt på sommaren, t.ex. skolor, så att semestern inte täcker hela perioden. Omvandligsledigheten kan ses som en smidig lösning för att jämka verksamhetstider, men det behöver inte ske på tjänsteinnehavarens bekostnad. Grundregeln är att det är arbetsgivarens skyldighet att erbjuda en uppgift som motsvarar din kompetens och utbildning för den återstående tiden.

Ett alternativ att få mer ledig tid är att ta tjänstledigt utan lön. Denna möjlighet har lyfts också från arbetsgivarsidan som lösning för missnöjda tehyiters del. Nackdelen med tjänstledighet är att man inte förtjänar in semester eller erfarenhetstillägg under ledighetsperioden. Dessa ”förmåner” har man kvar vid semesterpenningsledighet. Från Tehys medlemsavgift får man rabatt med tjänstledighet, bara man kommer ihåg att meddela datumen till medlemsregistret.

Båda sätten att ta mer ledigt minskar på den blivande pensionen: den räknas på den utbetalda lönesumman oberoende av antalet lediga dagar.

Innan ni börjar skriva er ut från fackavdelningen, läs detta och tänk en gång till. Ju flera vi är, desto starkare är vi. Dessutom är det juridiskt så att fast man skriver ut sig från en fackförening är man bunden av gällande avtal tills avtalsperioden tar slut.

Konkurrenskraftsavtalet för de åländska kommuner finns nu som cirkulär med bilagor på kommunala avtalsdelegationens hemsida. Avtalet är i det stora hela likadant som för landskapsanställda, men träder i kraft först i början av mars.

Spardelen av konkurrenskraftsavtalet träder i kraft på Ålands landskapsregering från och med februari. För oss tehyiter, som mest jobbar på ÅHS innebär detta både längre arbetstider och en temporär minskning av semesterpenningen. Ändringar börjar tillämpas 6. februari, i vecko- och periodarbete dock på utjämningsperioden som börjar 27.2.

Arbetstiderna förlängs med en halv timme i veckan i kansliarbete, veckoarbete och med 37-timmarsvecka som nu blir en 37,5-timmarsvecka. I periodarbete förlängs arbetstiden lika mycket, men när arbetspassen jämnas ut i treveckorsperioder blir förlängningen en och en halv timme på en period. Jämfört med tidigare, fungerar arbetstidsförlängningen med i genomsnitt sex minuter per dag för många av oss tyvärr som en 30 minuters obetald övertid per vecka.

Avtalet om arbetstidsförlängning är i kraft ungefär ett år framåt, till slutet av januari 2018. Tanken är att därefter görs en noggrann utvärdering om för- och nackdelarna, men risken är överhängande att arbetsgivarens vilja är att förlänga arrangemanget. Kampen fortsätter.

För kommunanställda tehyiter har nyss undertecknats ett motsvarande avtal som träder i kraft i början av mars. Tehy har dock inte varit med som avtalspart, uppdateringar kommer när vi får mer info.

Semesterpenningen som betalas ut minskas med 30% sommaren 2017, 2018 och 2019.  Semesterpenningen tjänas in månadsvis under arbetsåret, så det som vi redan har nästan fullt tjänat in (sk. kvalifikationsåret tar slut 31.3) för kommande sommar minskas retroaktivt.

Hur räkna vad som blir kvar?

Semesterpenningens storlek bestäms i kapitel fem, 21§ i landskapets allmänna kollektivavtal. Beloppet beror på lönen och hur många tjänsteår man har bakom sig. Ju längre karriär hos landskapet, desto större semesterpeng. Beloppet är minst för de som jobbat under ett år (A), större om man haft tjänsten 1-15 år (B) och störst om man tjänat över 15 år (C). Samma kategorier gäller när man räknar hur många semesterdagar man tjänar under året.

Som grund för räknandet tas lönen i maj månad. Semesterpenningen är 2,8% av månadslönen för A, 3,5% för B och 4,2% för C. Denna siffra multipliceras ännu med antalet månader man jobbat  under perioden 1.4-31.3 före semestern.

Procenttalen har varit 4 (A), 5 (B) och 6% (C)  utan konkurrenskraftsavtal. Avtalet har alltså verkställts med ändring av procenttalen, resten i kapitel fem fungerar som tidigare. Observera att om man nu (23.1.) kollar kollektivavtalet på landskapets hemsida, står de gamla uppgifterna ännu oförändrade.

Exempel: en sjukskötare som jobbat åtta år på ÅHS, varit på jobb (eller semester, skolning, sjukledig eller på moderskapsledighet osv nån period, dessa likställs med jobb) alla månader och har 2900 e som månadslön, får  2900ex0,035×12 = 1218 e. Utan konkurrenskraftsavtal var summan 1740e. Och man får samma summa 2017, -18 och -19 ifall lönen annars inte har ändrats, -30% räknas alltså inte kumulativt som många har befarat. Och efter 2019 upphör avtalet om semesterpenning automatiskt, saken behöver inte förhandlas om.

I kollektivavtalet formuleras saken mycket mer komplicerat, när alla möjliga avvikelser måste tas i beaktande. Avtalet beskriver hur beräkningen ska göras om man t.ex jobbar deltid, har varit borta/jobbat avvikande just i maj, har börjat/slutat jobba mitt i perioden, hur många dagar man ska jobba på månaden för att det ska räknas i intjänandet av semester osv.

Räknat på hela året med mina förenklade siffror innebär semesterpenningavtalet en lönesänkning på -1,43%. På Tehy rf:s hemsida (på finska, kan kräva inloggning) estimeras lönesänkningen till ungefär -1,5%. På FFC:s hemsida (på finska) har jag sett en beräkning, att statens beslut att höja socialförsäkringsavgifter motsvarar i sin tur en lönesänkning på ytterligare -1,6%. + inflationen förväntas bli -0,4% nästa år.

Ansenliga summor, om man tänker hur små löneförhöjningarna har varit de senaste åren. Och en betydande minskning av köpkraften, när offentligt anställda utgör en tredjedel av alla arbetande ålänningar. Skattesänkningar sägs kompensera för inkomstbortfallet, men jag tycker det kan ifrågasättas om detta avtal gynnar åländsk ekonomi som helhet.

Utan att nämna att offentliga arbetsmarknaden består mest av lågavlönade kvinnoyrken, löneklyftor i samhället riskerar att öka.

Utvecklingssamtal

Varje tjänsteman har rätt till årliga utvecklingssamtal i och med konkurrenskraftsavtalet. Detta betonar vikten av gott ledarskap och chefsarbete. I fortsättningen har tjänstemän också rätt till utbildningsersättning i samband med omställningsskydd, ifall man blir arbetslös av ekonomiska eller produktionsorsaker.

/Erkki