Enligt EU:s statistikorgan Eurostat tjänade kvinnorna i EU i genomsnitt 16,2 % mindre än männen per arbetad timme år 2011. I Finland är löneskillnaden mellan män och kvinnor ännu större. Hur kan det vara så? Nu för tiden är kvinnor välutbildade och har svåra, ansvarsfulla och krävande arbeten.
Varför minskar löneskillnaden mellan kvinnor och män så långsamt? En förklaring är att män och kvinnor ofta väljer olika yrken. Män väljer i stor utsträckning tekniskt inriktade yrken, medan kvinnor i stor utsträckning väljer yrken som är inriktade på vård eller omsorg av andra människor. Typiskt manliga yrken som innefattar ansvar för maskiner, teknik eller ekonomi värderas av tradition högre och ger högre lön än typiskt kvinnliga yrken som innefattar ansvar för andra människors hälsa, välbefinnande eller uppväxt. Det finns väl egentligen inte någonting som säger att ansvaret för maskiner är större än ansvaret för barn, gamla eller sjuka – men så ser dagens lönesättning ut. För att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor på Åland skulle det behövas en annan värdering av traditionellt manliga och traditionellt kvinnliga yrken.
Principen ”lika lön för likvärdigt arbete” går ut på att det är möjligt att göra jämförelser mellan olika yrken för att se vilka som är likvärdiga och borde få lika lön. Det går att se på sådana kriterier som utbildningslängd, arbetets svårighetsgrad, ansvarets storlek och påfrestningarna i arbetsmiljön för att avgöra vilka yrken som borde ha högre lön än andra och vilka yrken som borde ha lika lön. Den som tar sig tid att titta närmare på olika yrken kan märka att många traditionella kvinnoyrken idag har långa utbildningar, omfattande arbetsuppgifter, stort självständigt ansvar för andra människor och tuff arbetsmiljö som borde berättiga dem till högre löner än vad de har idag.
Väldigt många kvinnor arbetar inom vård och omsorg. En höjning av vårdpersonalens löner skulle vara till stor nytta för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Ett annat argument för högre vårdlöner är att den åländska vården skulle bli bättre om vårdpersonalen fick ett bevis på att landskapet uppskattar sin vårdpersonal och deras stora insats för den åländska befolkningen. En satsning på vård är befogad eftersom vård är någonting som alla ålänningar behöver i något skede av livet. Vi som bor på Åland har alla nytta av att ÅHS kan rekrytera och behålla kunnig och engagerad vårdpersonal.
Landskapsregeringen föreslog under löneförhandlingarna våren 2014 att det ska starta en ny arbetsgrupp som 1) ska utreda hur A-löneklasser ska göras om till eurolöner varefter 2) arbetet med tjänstebeskrivningar ska börja, varpå 3) en efterföljande lönekartläggning kan göras, vilken senare ska läggas till grund för 4) en analys av löneskillnaderna. Liknande arbetsgrupper har tillsatts vid flera tillfällen de senaste 20 åren, men arbetet går inte framåt utan det föreslås hela tiden att projektet ska börja om från början. (Arbetsgruppen som avtalsparterna kom överens om i juni 2012 hade på grund av tidsbrist hos arbetsgivaren inte ett enda möte.) Lagkravet beträffande lönekartläggning trädde i kraft den 1 juni 2005 (6 a § jämställdhetslagen) ändå har landskapsmyndigheterna inte utfört sådana lönekartläggningar som avses i jämställdhetslagen. Tehy menar att det inte fungerar att hela tiden tillsätta nya arbetsgrupper – det är dags för konkreta åtgärder baserade på sådana metoder som tidigare arbetsgrupper har tagit fram.
För att komma till rätta med löneskillnaderna mellan män och kvinnor rekommenderar EU-kommissionen medlemsländerna i EU att se till att likalöneprincipen diskuteras på lämplig nivå i samband med kollektivavtal. Om landskapsregeringen skulle gå med på att diskutera lönejämställdhet med Tehy, skulle vi gemensamt kunna komma fram till åtgärder som skulle minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor redan i år eller nästa år. Visst skulle det väl vara bra att minska löneskillnaderna redan nu? Ni som bestämmer på landskapsregeringen, ta kontakt med oss så kan vi hjälpas åt att få större jämställdhet mellan kvinnor och män!