Strejk och lockout

Under förhandlingar mellan arbetsgivaren och fackföreningarna kan båda sidor vilja använda sig av påtryckningsmetoder för att driva igenom sin vilja.

Enligt 8 § 1 mom. landskapslagen om tjänstekollektivavtal (1978:22) får inga andra stridsåtgärder som angår gällande anställningsförhållanden vidtas än strejk och lockout. Eftersom det står ”gällande anställningsförhållanden” kan nyanställningsblockader förekomma.

Strejk och lockout får enligt 8 § bara utföras för att påverka sådana angelägenheter som kan vara föremål för tjänstekollektivavtal, såsom löner och andra anställningsvillkor. Det går alltså inte att strejka för att genomdriva att arbetsgivaren ska upprätta en jämställdhetsplan eller att arbetsgivaren ska anställa en viss person.

Förklaringar av orden strejk och lockout finns i 8 § 2 mom: Strejk betyder att en tjänstemannaförening beslutar om en arbetsinställelse. Lockout betyder att arbetsgivaren beslutar om avstängning från arbetet. Både strejk och lockout innebär att tjänstemännens samtliga tjänsteåligganden avbryts som en påtryckning på motparten.

Strejk och lockout får enbart inledas efter att tjänstekollektivavtalets giltighetstid har gått ut.

Tjänstemän, som inte omfattas av arbetsstrid, är enligt 12 § skyldiga att utföra skyddsarbete vilket är arbete som är oundgängligt för förhindrande av fara för medborgarnas liv eller hälsa eller för skyddande av sådan egendom som särskilt utsätts för fara till följd av arbetsstriden. Tjänsteman som omfattas av arbetsstrid får utföra skyddsarbete, men måste inte göra det. Om vår fackavdelning beslutar om strejk är tjänstemän, som inte är anslutna till vår fackavdelning, således skyldiga att utföra våra medlemmars arbetsuppgifter om det är oundgängligt för förhindrande av fara för medborgarnas liv eller hälsa.

Enligt 16 § kan en tjänsteman inte bestraffas för att ha deltagit i en stridsåtgärd som en tjänstemannaförening har beslutat om. En tjänsteman behöver inte göra någon egen bedömning av om en stridsåtgärd är tillåten eller otillåten. Om Tehy har beslutat att en stridsåtgärd ska vidtas, riskerar den enskilda tjänstemannen inte någonting för att hen vidtar åtgärden.

Beträffande förfarandet vid strejk och lockout finns regler i lagen om medling i arbetstvister (FFS 1962/420) där det föreskrivs att ett skriftligt meddelande ska lämnas till motparten och riksförlikningsmannens byrå senast två veckor före en arbetsinställelse.

Sara Karlman                                                                  februari 2014